27 januari

Jag är sjukt. Inte i huvudet, eller jo, men i kroppen också. Även om jag hoppas att jag får slippa så känns det tyvärr som flunsan. Ont i huvudet, svullen i halsen, febrig och helt öm i hela kroppen. Åh, Panodil, hela mig!

Okej, så får se om jag är fit for jobbet imorgon. Men känns inte bra att gå dit och vara helt död och dessutom riskera att smitta ner både kolleger och elever. Men om jag vaknar helt kurerad imorgon så gärna! Det är segt att ligga helt ensam i ett tomt hem. Tomt p.g.a att de flesta av mina tillhörigheter nu befinner sig i bruna flyttlådor.

Anyway, på lördag kommer min underbara pappa och moster Marianne hit och hjälper mig köra saker till nya plejset. Skönt att äntligen få fart på dethära. Finns det någor tråkigare? Ska fan aldrig flytta mer i hela mitt liv, inte förrän jag är rik nog att betala både flyttpack, flyttstäd och transport. Och på måndag kommer min fina mamma och hälsar på och fixar med gardiner och grejer. Hon är en inredare av rang!

Crookboyy, var har du tagit vägen? Jag var ditt största fan :(

Kanske uppdaterar senare, troligtvis i feberyra. Tills dess, puss och kram!

Min syster Louise och jag i julas.
Classic snett leende på mig. Hur fan ler man rakt?



Min inredade moder var tydligen en lovande
basketspelare en gång i tiden. Var är de generna?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0